Häromdagen tog jag tag i mig själv och satte mig ner för att fylla i en arbetsansökan som jag länge vetat om att jag borde göra. Efter att jag fyllt i tidigare utbildningar och jobb fick jag frågan om hur många språk jag kunde. Utan längre betänketid svarade jag bestämt att jag kunde tala tre språk. Svenska – “mitt modersmål”, engelska – “flytande”. Och så lite franska – “grundliga kunskaper”. För det är ju faktiskt de enda språken jag kan. 

När jag skickade iväg min ansökan började jag fundera på den sista frågan jag fick. Jag började fundera på var gränsen går för att kunna tala språk eller inte. Jag började fundera på språkets funktion i våra liv. Och på att vi faktiskt talar långt fler språk än vad vi tänker oss. Kanske inte officiella språk, som svenskan, engelskan och franskan. Men antalet språk jag pratar med olika människor i olika sammanhang skiljer sig enormt. Det språk jag använder när jag pratar med mina föräldrar skiljer sig från det jag använder när jag talar med mina vänner. Det språk jag använder när jag tilltalar ett barn skiljer sig också mycket från det jag använder när jag pratar med en äldre person. Och det är detta som gör språken vi talar så spännande. Fastän alla ord stavas precis likadant för alla betyder de olika saker i olika sammanhang, för olika personer. 

Det finns idag 195 självständiga stater och 7000 olika språk, men antalet språk som talas i världen måste vara samma till antalet som det finns människor i världen. Språken vi talar är nämligen högst kulturella, konturlösa och flytande till skillnad från världens nationer som inte lika ofta rör på sig och enkelt går att definiera med hjälp av skarpa nationsgränser. 

Hur definierar man egentligen en stol till exempel? Kanske skulle man välja att beskriva en stol som något man sitter på? Men i så fall borde en stubbe i skogen vara en stol? Okej, men en stol är något man sitter på som har fyra ben då! Så en bänk är en stol då? Enligt svenska akademiens ordlista definieras ordet stol som en “sittmöbel för en person med rygg och (fyra) ben ibland med stoppad sits och armstöd”. Så vitt jag vet så har barstolar inte en rygg? Åtminstone inte de jag har suttit på. Om en barstol inte är en stol, varför heter det i så fall en barstol? Saken är den att det inte finns något korrekt facit på frågan vad en stol är. Det går inte att till fullo fastslå exakt vad en stol är. Inte enbart med några få meningar i all fall. Men trots detta vet alla precis vad som menas när vi använder det ordet. 

Det räcker alltså inte att man har lärt sig alla svenska ord och studerat in varenda ords exakta betydelse för att kunna beskriva vad en stol är. Du måste ha upplevt tusen stolar för att verkligen förstå ordet på djupet. Precis som det är med allt krävs det tid och ansträngning för att verkligen få en djup förståelse för ett ord. Och även om du har levt med och talat ett språk i hela ditt liv så finns det alltid mer att lära om varje ord och nya att lära sig. 

Jag kommer att tänka på en syrisk man som jag fick höra om i en podcast. Mannen hade invandrat till Sverige för tjugo år sedan och hade under sin första tid i Sverige svårt att känna sig riktigt integrerad i det svenska samhället. Men allteftersom tiden gick lärde han sig mer om kulturen och mer om språket. Och så en dag när han samtalade med en kollega om hur han skulle göra ordning i sin trädgård fick han höra ordet träd, ett svenskt ord han hört tusentals gånger. Men det var något som skiljde sig denna gång han fick höra ordet. Bilden som han såg framför sig var inte av ett syriskt olivträd som det tidigare hade varit. Istället var det av en svensk gran. Även om ordet träd har stavats precis likadant sedan han lärde sig det så har ordets betydelse förändrats under hans liv, expanderat och fördjupats. 

Till skillnad från våra nationsgränser som sällan flyttar på sig är språken vi talar ständigt levande och rörliga. För alltid föränderliga. Och till skillnad från världens nationsgränser som du enkelt lär dig genom att studera en kartbok räcker det inte att plugga in en ordboks alla definitioner för att verkligen förstå ett språk. Utan det krävs tid, erfarenheter och upplevelser för att verkligen förstå ett annat språk. Precis som det tar tid, erfarenheter och upplevelser för att verkligen förstå en annan människa.

ERIK JENDERBO
Chefredaktör