På satellitbilder syns luftföroreningarna minska. Mitt i coronakrisen gör sig klimatkrisen påmind. Den 20 mars skulle fem aktivister från Extinction Rebellion ställas inför rätta men rättegången sköts upp just på grund av corona. 

Kommer civil olydnad stoppa klimatkrisen?

– Jag vet inte. Men jag hoppas. 

Mira Hingström, 21, är aktivist och var med och startade klimatrörelsen Extinction Rebellion i Sverige 2018. Nu står hon åtalad för att ha stört kommunfullmäktiges budgetmöte när hon och fyra andra kvinnor ställde sig upp och uppmanade politikerna att göra mer för miljön.

– Det är svårt att vara optimistisk, för vi har så bråttom. Men civil olydnad kommer vara fullständigt nödvändigt i en kamp för att förhindra att klimatkrisen bli ännu värre.

Stellan Vinthagen, 55, är professor i sociologi vid Göteborgs universitet och vid University of Massachusetts. Han är aktivist och har suttit i fängelse tre gånger till följd av aktioner han deltagit i. 

Det finns många exempel på när civil olydnad vunnit segrar. Ett svenskt sådant kommer från 70-talet, då homosexualitet ännu klassades som en sjukdom. I en aktion ringde aktivister till försäkringskassan och sjukskrev sig, på grund av homosexualitet. År 1979 ändrades lagen. 

Stellan Vinthagen ger denna, en minimal definition av civil olydnad, som kommer från den tradition som Gandhi och Matin Luther King följde:

Civil olydnad är att öppet utmana en lag, order eller bestämmelse och ta personligt ansvar för sin handling, det vill säga stå för vad man gjort. Aktionen ska genomföras utan våld eller hot om våld, och syftet ska vara att förändra något i samhället. 

Syftet är alltså politiskt och målet med aktionen är att ändra folkets opinion, för att därefter tvinga staten att ändra uppfattning. Det står inte rakt ut att metoden inte kan användas till odemokratiska ändamål, men Stellan Vinthagen menar att det följer av definitionen. Om man inte har utsikter att få majoriteten av folket på sin sida så gör kraven på öppenhet och icke-våld metoden ineffektiv.  

Klimatrörelsen har ett stort stöd i det svenska samhället idag. Ändå är det många som tvekar inför civil olydnad som metod. Stellan Vinthagen menar att vi, till skillnad från i USA, ofta fastnar i diskussionen om huruvida det är demokratiskt att bryta mot lagen, och därför aldrig når fram till sakfrågorna.

I Tyskland, precis som i USA, är acceptansen större. 2016 var Stellan Vinthagen där och deltog i Ende Geländes massaktion mot brunkol. Tillsammans med flera tusen andra aktivister blockerade han en järnväg för att stoppa frakten av kol från Europas största kolgruva. Två år senare blockerade Mira Hingström samma järnväg. Det var första gången hon deltog i civil olydnad och hon satt på spåret i över 30 timmar. Hon minns att hon var rädd innan, men gemenskapen hon kände med människorna runt omkring lugnade.

För Mira Hingström handlar engagemanget om att folkets trygghet inte säkras när politikerna ignorerar klimatfrågan.

– Jag och mina vänner har börjat prata om huruvida det är moraliskt rätt att ens föda barn, eftersom vi vet att det kommer vara en extremt otrygg värld som man föder barnet till. 

Därför satt hon på läktaren vid kommunfullmäktiges budgetmöte i Malmö i november 2019, tillsammans med fyra andra medlemmar i Extinction Rebellion. De hade tejpat över sina läppar som en tyst manifestation för att deras öden ligger i politikernas händer och att de själva inte har någonting att säga till om. Det var tänkt att vara hela aktionen. Men mot slutet av mötet kunde de inte sitta tysta längre utan bestämde sig för att agera.

De ställde sig upp, en i taget, avbröt mannen i talarstolen och uppmanade politikerna på podiet att göra mer för klimatet. Det var inte längre Mira Hingströms första aktion och hon var inte rädd. Men hon blev ändå nervös inför att avbryta det pågående mötet, inför det obekväma i att avbryta någon som pratar.

Ordningsvakten som stått bakom dem hela tiden som om han väntat på att något ska hända förde direkt bort den första aktivisten, varpå nästa började tala. Efter ett tag hördes ordförandens röst gång på gång upprepa att det inte är tillåtet att störa från läktaren. 

Mira Hingström var den sista aktivisten att tala. Vakten förde ut henne ur salen, men innan dörrarna stängdes efter henne hann hos säga:

– Ni kommer dö av ålder och jag kommer dö av klimatkrisen. 

Tolv poliser tillkallades för att ta hand om de fem aktivisterna. 

Idag står de alla fem åtalade för att ha stört mötet. Deras advokat som tagit sig an fallet pro bono har förberett dem på att de kommer att bli fällda. Det är den uppoffringen som Mira Hingström tror skiljer civil olydnad från metoder som demonstrationer och bojkotter. Att man som individ är redo att riskera att bli straffad visar på allvaret i situationen. Och rättegången kommer att bli en del av aktionen: då kan aktivisterna förklara sina handlingar och argumentera för sin sak.

Även Stellan Vinthagen betonar vikten av aktivisters risktagande. När någon straffas och i vissa fall hamnar i fängelse blir det svårare att ignorera frågan, menar han. 

– Tillslut utbryter ett moraliskt krig och det är omöjligt för de som tidigare varit likgiltiga att inte ta ställning.

Trots att civil olydnad uppenbarligen kräver att utföraren tar en risk vill varken Stellan Vinthagen eller Mira Hingström säga att man måste vara modig för att delta. Istället är det gruppen som måste vara modig. Och det modet kommer inte från att varje individ är modig själv, utan från den starka gemenskapen inom gruppen. Den gemenskapen är avgörande:

– Fungerar den så kan du göra saker du inte trodde att du var beredd att göra, säger Stellan Vinthagen.

PAULA WESTERBERG
Reporter