För att vara ett av världens minst patriotiska länder har vi förvånansvärt många traditioner. Eller, de kanske inte är så många, men de vi har tycks vi ha värnat orimligt mycket om. Särskilt såhär års. Lucia, julmust och Kalle Anka har för mig alltid varit några av de främsta traditioner i vårt avlånga land, tills nu. 

Det började väl med att SVT klippte bort rasistiska inslag från Kalle Ankas jul, vilket kan kännas lämpligt. Tydligen inte, nu hade julen blivit sämre, det var oacceptabelt att vänstervridna public service klippte bort kränkande och omoderna bilder. Sedan uppmärksammades det att en förskola någonstans i Sverige valt att ha ett luciatåg utan pepparkaksgubbar och gummor – katastrof. Hur kunde de ta bort en till högtiden i fråga, helt irrelevant utklädsel? Julen var på väg att försvinna helt. När det inte kunde bli värre gjorde vinter 2019 entré. Apotekarnes valde att döpa om en av sina brygder till vintermust. Julen hade försvunnit. Inte nog med det, nu var även Sverige påväg att försvinna. 

Det som främst fascinerar mig är den genuina oro dessa människor verkar känna inför så väldigt befogade och harmlösa förändringar. Och det är vad tradition har kommit att bli för mig såhär års – en bunt förfärade ”boomers” som med alldeles för stor spridning uttrycker sin frustration mot rimliga åtgärder. 

Julmust? Heter fortfarande Julmust. Årsmust? Heter numera Vintermust. Rasistiskt förlegade stereotyper av folkgrupper klipps bort från rikstäckande skattefinansierad tv – tack och lov för det. De hade förmodligen inte ens märkt någonting om inte media uppmärksammat det. Deras barn får inte klä ut sig till pepparkakor på förskolan, kom igen. Om de nu värnar så starkt om sina traditioner vill jag upplysa dem om att Lucia inte följdes av pepparkakståg när hon slet ut sina ögon och bar omkring dom på ett fat. 

Jag skiter för det mesta fullständigt i när man ändrar traditioner som dessa, det är en modernisering, en förbättring. Jag står bakom er till dagen ni får för er att klippa bort Tyko Johnsson. Den dagen kommer jag inte vara tyst. Den dagen tar jag till väpnad revolution och utropar Tyko till vårt lands evige ledare.