Att aldrig lära sig läsa

Att aldrig lära sig läsa

Häromdagen fick min kusin reda på att han har dyslexi. Han är elva år och har alltid haft svårt att hänga med i skolan. Han har dragit slutsatsen att det beror på att han är korkad. På dyslexiutredningen togs intelligenstester som visade att han tvärtom var ovanligt smart.

Psykologen berättade för min kusin att han aldrig kommer behöva lära sig att läsa. Numera finns det nämligen tekniska hjälpmedel som gör att barn med dyslexi kan klara sig utmärkt i livet – utan läskunskaper. Min kusin blev överlycklig när han fick beskedet.

Även min farmor har dyslexi. Hon har med stor möda lyckats ta sig igenom skolan med höga betyg, vilket förmodligen är undantaget snarare än regeln för dyslektiker i hennes generation. Att vara dålig på språk är ofta något som signalerar att man är ointelligent för omgivningen. Och människor tenderar att bli vad andra tror att dem är.

Min farmor delade glädjen med min kusin, men reaktionerna från andra vuxna var negativa. De menade att det är en förlust att aldrig kunna läsa böcker och att aldrig kunna skriva ett brev för hand. Dessutom är det de svårt förvärvade kunskaperna som leder till personlig utveckling, menade någon.

Vi läser allt färre böcker. Statens medieråd undersökte 2019 hur mycket 17- och 18-åringar läste. Bara elva procent läste böcker eller tidningar varje dag. 2012 var det 23 procent som läste varje dag.

Genom historien har människor sett upp till de som läst många böcker. De allmänbildade. Men frågan är om allmänbildningen kommer att förlora status? Vad är meningen med att vara allmänbildad eller att ha läst många böcker, när fakta aldrig ligger längre än en googling bort?

Datorer är sedan länge smartare än människor. Oavsett om det gäller språk, räkning eller schack. Att vi förlitar oss alltmer på tekniken riskerar att göra så att vi tänker mindre själva. Framförallt om vi inte förstår oss på tekniken, eller vet hur vi ska utnyttja den till vår fördel. Den allra viktigaste kunskapen i framtiden lär därför vara teknik. Att vara bra på språk kommer kanske att vara en ungefär lika viktig kunskap som att odla potatis är idag. Något som andra sköter åt oss.

För att återgå till min kusin kommer han att leva i en annan värld än de vuxna som tycker att han borde lära sig att läsa. Vad tycker jag? Är det en vinst eller en förlust? Jag vet inte. Men jag blev glad för min kusins skull.

LINDA SHANWELL
Reporter

Lämna ett svar

Stäng meny