Integration. Detta som svenska medier ständigt skildrar, förklarar och diskuterar. Mahmoud Agha, chefredaktör på den svenska arabiskspråkiga tidningen Al Kompis, arbetar istället utifrån att medierna själva är en viktig aktör för integration. Att förmedla nyheter om Sverige på arabiska ska underlätta att lära känna Sverige och har redan 400 000 unika läsare i månaden.

– Vi känner oss som en del av svensk media, säger Mahmoud Agha efter att han har stängt dörren om oss till konferensrummet på redaktionen.
För att komma till Al Kompis redaktion behöver man ta sig ut till kontorskomplexet Ursvik entré på Rissneleden. Väl där inne tar vägen en genom diverse korridorer och upp ett par våningar. I små kontor sitter människor som har hyrt in sig för att driva och utveckla sina företag. På väggarna sitter affischer med texten ”Are your ambitions bigger than your office?”.
I slutet av en passage öppnar sig ett rum och logotypen på väggen förkunnar att man har anlänt till Al Kompis.
Det som skiljer redaktionen från andra mediehus i Sverige är språket. Nästan alla samtal sker på arabiska.

Som född i Saudiarabien av palestinska föräldrar, uppvuxen i Syrien och boende i Sverige med en rysk fru som han träffade under sin ingenjörsutbildning i Moskva har Mahmoud Agha en stark tro till medias betydelse för en lyckad integration.
– Människor som kommer till Sverige behöver information, liksom de behöver mat och dryck, säger han.
Det var med den filosofin Mahmoud Agha grundade Al Kompis 2012, tidningen som rapporterar om svenska nyheter på arabiska, men som då bara var en Facebooksida som han drev på egen hand. 
Agha är inte utbildad journalist även om hans allra första jobb i Syrien var som just det. Efter ingenjörsstudierna i Moskva spenderade han några år på Sveriges Radios arabiskspråkiga redaktion.

– Folk började visa intresse för nyheterna från Al Kompis. Då förstod jag att jag skulle lämna allt annat jobb för att driva tidningen.
Agha berättar att Al Kompis hemsida idag har omkring 400 000 unika besökare i månaden. Tidningen har redaktioner i Göteborg, Malmö, Eskilstuna och Stockholm med totalt tio anställda.

– Formuleringar på svenska behöver lite extra förklaring för många invandrare, medan på människors modersmål blir information direkt, säger Mahmoud Agha.
Under premissen att kunskap föder kunskap menar han att för att kunna förstå det svenska samhället så måste man kunna förstå hur det beskrivs. För Agha handlar det inte om att ifrågasätta kraven på att lära sig svenska, utan om att underlätta integrationen på ett annat plan än det språkliga. Även om det ena också kan underlätta det andra.
– När våra läsare ser något på tv på svenska som de har läst om i Al Kompis blir det lättare att ta det till sig och intressera sig eftersom de redan har en viss förståelse i ämnet. Är det däremot svårt från början blir det lätt att folk stänger av.
Mahmoud Agha menar också att det finns en viss fara i att information bara kan förmedlas eller förstås till viss del.
– När information är på ett språk som man kan förstår man i princip allt, men när man bara förstår en del av innehållet fantiserar man fram resten.

Dörren till konferensrummet öppnas plötsligt och en kollega sticker in huvudet för att ställa en snabb fråga till chefredaktören på arabiska. I rummet bredvid sitter fyra kollegor till. Antingen skriver de – egna nyheter eller skriver om TT-artiklar till arabiska – eller så arbetar de med bild och rörligt material. Längst in, i en mörkare del av rummet, står en green screen med lampor och kameror strategiskt placerade i en halvcirkel.
I ett annat hörn, där det även en mulen dag som denna letar sig in ljus genom fönsterna, står en soffa och ett bord dukat med kaffebröd som sprider en doft typisk för ett svenskt kontor.

Facebook har varit en språngbräda och har lett till att Mahmoud Agha i höstas vann Nya journalistpriset för bästa ej svenskspråkiga journalistiska gärning och att Al Kompis har kunnat etablera sig runt om i landet och utöka Stockholmsredaktionen, men trots det så är han skeptisk till mediet.
– Professionalism är jätteviktigt och jag har aldrig tyckt om Facebook. För oss var det dock det lättaste sättet att börja, men vi har alltid velat att det är vår webbsajt som folk ska vända sig till, säger han.
Och även om de har lyckats att framhålla hemsidan som deras primära kanal så förnekar han inte att sociala medier ännu kan vara en farligt för hur Sverige skildras för arabisktalande, såväl i Sverige som utomlands.
– I sociala medier beskriver vissa Sverige som paradiset, en plats där allt löser sig, och vissa beskriver det som helvetet genomsyrat av rasism. Sanningen finns ju någonstans där emellan.

– Många som bor utomlands är intresserade av Sverige, att komma hit, studera här eller har släktingar här. Vår målgrupp har dock alltid främst varit arabisktalande i Sverige, säger Mahmoud Agha.
Han uppskattar det till att ungefär 85 procent av läsarna är bosatta i Sverige och hoppas att materialet som Al Kompis publicerar, utöver att rapportera direkta nyheter, även ska belysa att det finns möjligheter för invandrare att lyckas i Sverige.
– Det kan vara att vi skriver om en arabisktalande som har startat en affär som går bra.

Sedan 2013 distribuerar Al Kompis även en tryckt månadstidning. De främsta prenumeranterna är bibliotek, men förhoppningen är att printupplagan ska nå läsare i en äldre generation.
– Många äldre män känner sig isolerade och det är farligt för samhället eftersom det leder till inskränkthet och irritation, säger Agha.
Känslan av alienation slår mot flera grupper och personer i samhället och Al Kompis hoppas i framtiden även kunna fånga andra än arabisktalandes uppmärksamhet.
– Vi vill se oss som media för andra etniska grupper också. Vi har startat en avdelning på tigrinska och vill gärna satsa på somali och dari i framtiden, berättar Agha.

Upplever du att det är många läsare som har er som sin enda nyhetskälla?
– Ärligt talat vill vi se konkurrenter och det gör vi inte nu. Det är en svår bransch och vi klagar inte. Det går bra för oss, men för en del är vi deras enda nyhetskälla.

Mahmoud Agha vill se Al Kompis som mer än dess kanaler. Han vill se det som en plattform som öppnar för dialog och diskussion, vars kanaler, i framtiden, kan skildra samhället på ett ännu bredare sätt än idag. Även om de är en del av svensk media så är de arabisktalande en minoritet bland journalister och därmed försvårar allmänhetens granskning och åsiktsbildning av tidningen.
– Vi vill skriva mer från invandrarnas perspektiv på ett sätt som också kan nå svenskspråkiga läsare. Integration måste ske från två håll.

JOHAN SVENSSON
Reporter